När barnet gör slut
Återigen, väller minnen över mig, drar mig tillbaka.
Jag reser tillbaka i tiden, till tiden där du fanns min dotter. Till tiden där det gjorde som mest ont, där alla gamla sår revs upp återigen.
Jag reser tillbaka. Du har tagit mig på en ofrivillig resa. Jag har inte blivit tillfrågad, du valde.
Jag reser tillbaka i tiden, till tiden där du fanns min dotter. Till tiden där det gjorde som mest ont, där alla gamla sår revs upp återigen.
Jag reser tillbaka. Du har tagit mig på en ofrivillig resa. Jag har inte blivit tillfrågad, du valde.
Resan är vår. Vare sig du vill det eller inte, är denna resa vår - din och min, min kära dotter.
- fortfarande är vi länkade, mor mora morsa mamma och dotter.
Ögonen fyllda med tårar som förblindar, minnen som slår hårt men jag måste fortsätta. Säg mig, säg mig var denna resa slutar?
"If I was meant to be controlled, I would have come with a remote."
Du har stängt dörren, stängt mig ute ur ditt liv.
Du har fråntagit mig min mammatitel, min morställning, min moraroll. Jag har ej längre plats i ditt liv. Du inte bara avlägsnar mig, du också
Slår med hårda ord
Du är spydig
Du är elak
Du nedvärderar
Du förnekar
Du avsvär dig.
Från mig.
Du är en kämpe. Din kamp är mot mig.
Du slår dig fri
- fri från mig.
Jag tar emot. Jag står pall, är stark i mitt svagaste - till trots att mitt innersta är sönderslagen, mitt innersta gråter sin ensamma gråt - i tysthet ekar min gråt.
- fortfarande är vi länkade, mor mora morsa mamma och dotter.
Ögonen fyllda med tårar som förblindar, minnen som slår hårt men jag måste fortsätta. Säg mig, säg mig var denna resa slutar?
"If I was meant to be controlled, I would have come with a remote."
Du har stängt dörren, stängt mig ute ur ditt liv.
Du har fråntagit mig min mammatitel, min morställning, min moraroll. Jag har ej längre plats i ditt liv. Du inte bara avlägsnar mig, du också
Slår med hårda ord
Du är spydig
Du är elak
Du nedvärderar
Du förnekar
Du avsvär dig.
Från mig.
Du är en kämpe. Din kamp är mot mig.
Du slår dig fri
- fri från mig.
Jag tar emot. Jag står pall, är stark i mitt svagaste - till trots att mitt innersta är sönderslagen, mitt innersta gråter sin ensamma gråt - i tysthet ekar min gråt.
Jag lyfter min gråt mot himmelen och ber - Kom hem mitt barn. Låt oss fira vanlig tisdag.
Nu är kampen din, din kamp som gäller. Mot mig.
De ser min sorg, de hör min gråt, de baktalar, de ringaktar.
Onda. Elaka. Slag, Spott och spe.
Ensam. Slagen. Igen.
Jag samlar ihop de spillror som en gång var jag. Jag; mor mora morsan mamma.
Jag stänger dörren till det som en gång var ett hem - vårt hem, mitt och ditt, min dotter.
